Hon valde Sverige före Amerika och är Laholmsbo sedan mer än ett halvt sekel. Hanne Bögh-Andersen fyllde 90 i augusti och sköter sitt arkitektritade hem i Gamleby med kärlek och omsorg. Arkitekten som ritade var Svend Bögh-Andersen, danskfödd som sin hustru Hanne.
– Svend var glad för kubism i linjerna. Som här; där tak, vägg och spismur möts, visar Hanne.
Vi står i villans stora rum, högt och magnifikt som en modern kyrksal, men ombonat med sin färgsättning, sina material och bekväma sittgrupper. Golvet består av små glasmosaikplattor lagda i breda ränder. Vi fortsätter vårt samtal i vinterträdgården där jag beundrar bordsskivan av carraramarmor och den höga träskulpturen i olivträ från en semesterresa på Sicilien.
Modern konsthistoria
En annan resa gick till Venedig. I ressällskapet ingick förutom borgmästare Axel Malmqvist också Stig Blomberg, skulptören bakom en stor del av den offentliga konsten i Laholms stadsbild. I ett palats vid Canale Grande hälsade sällskapet på hos Peggy Guggenheim, en av konstvärldens stora och vän till Blomberg. Svend Bögh-Andersen var under ett antal år ordförande för såväl Hallands som Laholms konstförening och ritade också brunnskaret till Minnesbrunnen, fontänen vid Lagavägen från 1965. Att samtala med Hanne Bögh-Andersen är ett steg in i 1900-talets historia med tyngdpunkt på kultur och konst. Hanne, utbildad i kroki, färg och form arbetade ofta tillsammans med sin man. Han ritade husen och hon färgsatte.
Murarmäster och Arkitekt SAR, MAA
Svend Bögh-Andersen (1916–1984) hade en gedigen och eftertraktad dansk utbildning. Parallellt med tekniska studier var han som ung på Jylland murarlärling och därmed färdig murarmästare när han tog sin ingenjörsexamen. Sedan vidtog studier på Konstakademin i Köpenhamn. Efter 2:a världskriget fick arkitekt Bögh-Andersen erbjudande från andra sidan Atlanten, men med liten dotter föredrog familjen en kortare flytt över Öresund. Efter några år i Kristiansstad blev Svend stadsarkitekt (1951–1974) i Laholm, med ansvar för bygglov och bevarandeplan. Under de årtionden när så många av Sveriges innerstäder och torgmiljöer utsattes för rivning och förändring valde man att bevara Laholms småstadsprägel. Se på Stortorget kantat av välvårdade byggnader från olika tidsepoker! Inte kan man väl ana att den diskreta byggnad som inrymmer Torghallen är byggd så sent som 1972 och dessutom till ytan lär vara den största byggnaden vid torget.
Uppdragen i den egna arkitektfirman Arkitektura var många och i Laholm har åtskilliga privatbostäder, såväl som mer officiella byggnader sitt ursprung på Svend Bögh Andersens ritbord. På 1960-talet byggdes de vita atriumhusen i Musikkvarteren och på Blåkulla uppfördes så småningom Indianbyarna, inspirerade av indianböckerna Svend läste för dottern Susanne. Byggnaderna som inrymmer Systembolaget på Östertullsgatan och Försäkringskassan på Trädgårdsgatan representerar 1970-talets formspråk med sitt röda tegel. Radhusen på Torngatan såväl som arkitektfamiljens egen villa i Gamleby är däremot tidstypiska för 1900-talets mitt. Det välskötta och genom åren uppmärksammade Bögh-Andersenska hemmet, en klenod med intakt och stilfull 50-talsinredning är dessutom på väg att byggnadsminnesförklaras.
Tapeter och textilier
I dottern Susannes forna flickrum sitter den ursprungliga tapeten fortfarande fräsch med mönster av pudlar och flickor i stiltrogna svepande kjolar.
– Den har de varit och beundrat från länsantikvarieämbetet, berättar Hanne som förstår min nyfikenhet och låter mig titta på Svend Bögh-Andersens genomarbetade detaljer i familjens hem. Som de olikfärgade lådfronterna i garderoben och den praktiska lösningen för tvättupphängning i badrummet. Vi upptäcker att vi har glädjen för handtvätt gemensam och jag beundrar husets välbevarade textilier. En av husets soffor är klädd i Josef Franktyg och i en dörröppning hänger ett vackert blått draperi, formgivet och vävt av Hanne.
Lagan och Torget
En dag under senhösten promenerar jag runt i stan och tittar på husfasader som bär Svend Bögh Andersens signum. Den förre stadsarkitekten var noga med att byggnaderna skulle sammanfalla med naturens och omgivningens egna linjer. Jag stannar till vid Sparbankshusets mörka tegel och stora fönsterpartier. Det här är en av Hanne Bögh-Andersens favoritplatser med portalen mot den öppna innergården och fontänen Flickan med fåglar i håret från 1974.
– Svend ville med denna plats lyfta upp Lagan och åstadkomma ett möte mellan vatten och stad, minns Hanne.
Det blir också ett möte mellan land och stad. När jag står där hörs tranornas karaktäristiska trumpetande och en välformad plog med stora flyttfåglar är på väg söderut över den sydhalländska slätten. Jag tänker med tacksamhet på att Hanne och Svend Bögh-Andersen valde Sverige i stället för USA. Och att de stannade kvar och lade sin livsgärning i denna vår fina landsbygdsstad.
Text: Eva Brorsson
Foto: PeO Persson
Tillägg: Hanne Bögh-Andersen (1920-2015)
Publicerad i Magasin Laholm vinter 2010
