”Allbright är en partipolitiskt obunden och icke-vinstdrivande stiftelse som arbetar för jämställdhet och diversifiering på ledande positioner i näringslivet. Vi arbetar aktivt för att påverka näringslivet att arbeta medvetet med att öka andelen kvinnor på ledande positioner. Vi kartlägger kontinuerligt näringslivets ledningsgrupper och styrelser för att belysa frågan om representation. Varje år släpper vi två rapporter, en som kartlägger börsbolagens ledningsgrupper och en som gör ett djupdyk i ett specifikt område.”
Vårt Näringsliv Laholm har plockat valda delar av det intressanta innehållet ur årets två rapporter.
För sjunde året i rad tar Allbright tempen på jämställdheten i svenskt näringsliv. Antalet vd-kvinnor är nu 28, ett lyft med hela 65 procent jämfört med i fjol. Det bådar gott för jämställdheten eftersom vi vet att vd-kvinnor ofta är briljanta när det gäller att rekrytera på meriter och inte kön. Därmed finns goda förutsättningar för att andelen kvinnor i ledningsgrupperna snart ökar i betydligt högre takt än årets ökning på två procentenheter.
I bolagens styrelser har jämställdheten kommit längre. Idag är 34 procent av styrelseledamöterna kvinnor. Det är endast en procentenhet upp från i fjol. Detta betyder dock att vi kan uppnå jämställda styrelser redan 2024.
Antalet bolag på börsen fortsätter att öka drastiskt under 2018. Hela 40 nya bolag tar plats och i och med detta ökar även antalet ledningsgrupper. Nya bolag har god inverkan på statistiken, då de i snitt har 25 procent kvinnor i ledningsgrupperna. De nynoterade bolagen drar därmed upp snittet väsentligt.
Att styrelser och ledningsgrupper speglar varandra blir allt tydligare. Varje bolag bör självfallet främst sträva efter en jämställd ledningsgrupp – inte en som väger över åt varken det ena eller andra hållet.
Andelen jämställda svenska börsbolag, gröna bolag, når i år en ny toppnivå. De ökar i antal, från 39 till 47, och utgör numera hela 14 procent av börsbolagen.
Uppenbarligen har bolagen inte uppfattat forskningen som visar att jämställda ledningsgrupper i längden både är mer innovativa, kreativa och lönsamma.
Bolag med kvinnor på vd-stolen är mest meritorienterade och jämställda i ledningarna. Kvinnor på vd-posten hittar, till skillnad från män, kompetens bland alla könen. Bolag med en kvinna som vd är därför jämställda både på linjeposition och ledningen i stort.
Redan i fjolårets rapport kunde vi visa att en kvinna på vd-stolen snabbt påverkar hela ledningsgruppen. Dessa bolag har nu hela 47 procent kvinnor i ledningsgruppen – och i år kan vi visa att de dessutom har 47 procent kvinnor i linjepositioner. I jämförelse saknar en tredjedel av bolagen med en man på vd-posten helt kvinnor i linjepositioner. Uppenbarligen sätter vd-kvinnor en helt annan temperatur på bolagen. Vd-kvinnorna värderar meriter mer jämställt och har högre tilltro till kvinnors förmåga än vd-män. Dessa fakta kan även utgöra instruktionen för den ägare som vill rekrytera utifrån meriter: anställ en kvinna som vd.
Vilken betydelse har valberedningarna?
Sex år har gått sedan AllBright granskade valberedningarna. Sex år utan någon som helst utveckling. Till skillnad från styrelser och ledningsgrupper där förändringens vindar blåser trampar valberedningarna vatten. Hälften av bolagen saknar helt kvinnor i valberedningen.
I år lägger knappt 300 valberedningar fram sina förslag på styrelser till de svenska börsbolagen. Ytterst sällan utmanas dessa förslag. Valberedningarnas makt att påverka sammansättningen av styrelserna är närmast total. Men makten är inte jämnt fördelad, inte ens nära. I valberedningarnas mötesrum huserar nästan bara män.
För ett samhälle där vi satt ambitiösa mål om jämställdhet för att i grunden stärka näringslivet och samhället är dagens maktfördelning ovärdig. Könsfördelningen i styrelser har länge varit under lupp och förändringen pressats fram. Men valberedningarna flyger fortfarande under radarn.
Valberedningarna är avgörande för att få med kvinnor i styrelserna. 57 procent av bolagen har beredningar som är helt dominerade av män. Av dessa bolag är det 76 procent som inte är jämställda i styrelsen. Bolag som är mansdominerade i valberedningen tycks ha svårare att rekrytera jämställt till styrelsen.
Det tycks ha undgått bolagen att jämställdhet i styrelser och ledningsgrupper är lönsamt. Studier visar att jämställda grupper rekryterar mer jämställt, därför är det inte svårt att se att även könsfördelningen i valberedningarna är viktig. En forskare säger:
I alla sammanhang där bolag ska rekrytera till olika positioner så spelar könsfördelningen roll för vilken fördelning man får i utfallet. Det är lätt att välja de som liknar en själv och därför väljer män ofta andra män.
En forskare menar därför att mansdominansen i valberedningarna bidrar till likriktade styrelser. Forskaren säger:
Det är en kompetens att kunna se kompetens utanför de könskodade normerna.
Flera forskare lyfter också problemet med att rekrytera fler kvinnor med liknande profiler som männen. En säger att det inte kommer göra någon skillnad om valberedningarna bara fylls på med kvinnor från till exempel Handelshögskolan i Stockholm. De förespråkar att människor med olika perspektiv och nätverk tar plats i valberedningarna för att få riktig förnyelse och för att få tillgång till stora diversifierade nätverk.
Ett effektivt vapen i jakten på jämställda styrelser är att arbeta för mer diversifierade valberedningar. Nya och olika perspektiv hjälper för att bredda synen på vilka som ses som lämpliga kandidater till styrelsen. Forskningen är tydlig med fördelarna av mångfald på samtliga positioner.
Publicerad i Vårt Näringsliv Laholm (Magasin Laholm) vinter 2018
Läs också artikeln om börsvd:n Ulrika Hallengren: Det är helt enkelt mer lönsamt att försöka se världen ur fler perspektiv
Ladda ner Allbrightrapporten: Börsens dolda makthavare
