Inte långt från gränsen till Skåne och i den sydligaste delen av Göteborgs stift finner man en liten medeltida och välbevarad kyrka från 1100-talets början, väl synlig från E6. Det är Skummeslövs kyrka och som Pehr Osbeck (prost i angränsande församling samt en av Carl von Linnés lärjungar) uttryckte det:

”Kyrkan är ansenligt hög och på öppna fältet vid Skummeslövs by, så ses hon långt från alla sidor.”

(Jansson, 2004)

Kyrkan ligger något upphöjd över slätten, på en grusbacke med ett gammalt forntidsområde och är placerad på den plats där det har funnits spår av tidigare boplats med anor från stenåldern och bebyggelse i form av stolphus och gravar. ”En stavkyrka eller en timmerkyrka fanns på platsen före stenkyrkan.” (a.a., 2004).

Med sina drygt 900 år har kyrkan klarat sig väl från både förstörelse och plundring, trots alla de krig och härjningar som har förekommit i bygden. Kyrkväggarna består av gråsten och från början var alla fönster små och satt högt upp. Att storma och förstöra en sådan konstruktion var säkert svårt och därför kom den att tjäna som både skyddsborg, försvarskyrka och matförråd.

Då kyrkan uppfördes i början av 1100-talet, var det en katolsk kyrka. På den tiden tillhörde den Lunds stift och Danmark. Efter reformationen på 1500-talet blev den en protestantisk kyrka och sedan länge tillhör den Göteborgs stift. 2019 firade församlingen kyrkans 900-årsjubileum och detta med inslag som visade på kyrkans betydelse över tid och med flera perspektiv. Den räknas som en av Hallands äldsta och bäst bevarade medeltida kyrkor. 

Kyrkans namn 

Skummeslövs kyrka? Den ligger ju i Skottorp! Borde den då inte heta Skottorps kyrka? Hur kommer det sig? Jo, då järnvägen drogs fram genom bygden på 1800-talet var det den dåvarande slottsherren på Skottorps slott, von Möller, som bidrog med marken för järnvägen genom byn. Detta gjorde han med förbehållet att stationen som byggdes skulle heta Skottorp. Sålunda kom samhället, som tidigare hette Skummeslövs by, också att heta så. Kyrkan däremot den hette ju Skummeslövs kyrka och så fick den fortsättningsvis också kallas. Men den ligger i samhället som sedemera fick heta Skottorp!

Kyrkan exteriört

Kyrkan är byggd i sten och är vitputsad. Den är uppförd i romansk stil, där långhuset har rundat avslutat kor och absid. Över tid har kyrkan blivit om- och tillbyggd flera gånger. Idag utgörs huvuddelarna av vapenhus, långhus, kor och absid. Under 2020 ägde en utvändig totalrenovering rum, varvid den översta delen av tornet förstärktes och hela kyrkan vitkalkades på nytt. Sedan dess skiner hon som en riktig pärla!

Kyrkan interiört

Vapenhuset

Genast man går in i vapenhuset finner man inventarier som för oss tillbaka till olika historiska tidsepoker. Bl.a. finns här en dopfunt/vigvattenskål, som tillskrivs missionstiden (800-talet- 900-talet.)  Då stenkyrkan byggdes på 1100-talet ersattes den lilla stenskålen av den nuvarande dopfunten. Den förra ansågs vara för enkel, så den kastades bort och hamnade hos olika personer i trakten. Bl. a. användes den till saltkar för kor på bete hos en bonde i Allarp. Dessbättre har den nu fått komma tillbaka till sin rätta plats! 

På den västra väggen, bredvid ytterdörren finner man en skeppsklocka. Den kommer från det engelska örlogsfartyget ”Lyme” som förliste i en storm i Laholmsbukten 1760. Klockan kom först att placeras i tornet, där den fick tjänstgöra som kyrkklocka, men ersattes 1932 av en ny och större.  Skeppsklockan används ibland, t ex när man vill återkalla publiken efter en paus i en konsert. Då skeppet förliste drunknade 18 sjömän och de begravdes på kyrkogården i Skummeslöv. De 154 som överlevde omhändertogs av ortsbefolkningen.  I samband med kyrkans 900-årsfirande placerades en minnessten över de omkomna sjömännen. Denna sten finns vid kyrkogårdens sydvästra hörn.

Ovanför ingången till kyrkorummet finns två träskulpturer. De ska föreställa evangelisterna Markus och Lukas och har utgjort prydnader på en tidigare altarprydnad från 1754. 

Långhuset, kyrkorummet                                                                                      

Då kyrkan invigdes för omkring 900 år sedan, skedde detta en Kyndelsmässodag. Invigningen förrättades av dåvarande ärkebiskopen i Lund och även i fortsättningen har man räknat denna söndag för ”kyrkans födelsedag”. Kyrkan invigdes till jungfru Maria och därför kallas kyrkan ”Mariakyrkan” eller ”hon”, som ju Per Osbeck nämnde i sitt uttalande (se ovan!)

Väl inne i kyrkan/långhuset ser vi direkt, på den norra väggen att kyrkan är tillskriven jungfru Maria. Där finner man en träskulptur från 1500- talet föreställande Jesu moder som ”Den sörjande Maria”. Skulpturen har ingått i en korsfästelsegrupp. Lite längre fram, intill triumfbågen mellan långhuset och koret, finner man en annan Mariaskulptur, som härrör från 1300-talet. Den heter ”Madonnan” och ska egentligen föreställa Maria med Jesusbarnet, men barnet är ju borta! Vart har det tagit vägen? Jo, enligt kyrkans inventarieansvarige var det så, att då en kvinna i trakten väntade barn och skulle till att föda, ja då ville man låna Jesusbarnet från Maria, så att förlossningen skulle gå väl. Någon har tydligen glömt att lämna tillbaka det! 

Då kyrkan byggdes fanns det ingen predikstol och inte heller några sittplatser för kyrkobesökaren. Prästen talade från en talarstol, en ambo och kyrkfolket fick också förbli stående under hela högmässan, som under den katolska tiden var på latin. Efter reformationen tillkom både predikstol för prästen och bänkar för folket. Dessutom skedde textläsning och förkunnelse på det egna språket. Den första predikstolen i Skummeslövs kyrka tillkom omkring 1620. Den byttes ut i samband med en restaurering 1844. 1943 ersattes även denna med den nuvarande som har en säregen historia: Grundmaterialet till predikstolen kommer från buffédörrar tillhörande en buffé med ett spritskåp som har stått på Skottorps slott. Dessa dörrar kom i sin tur från en predikstol som hade stått i Östra Karups kyrka och blivit såld på en offentlig auktion 1869 med kyrkliga, refuserade inventarier, en s.k ”änglaauktion”. Köparen av predikstolen var dåvarande ägaren till Skottorps slott. Han gjorde om den till två bufféer, men skänkte senare tillbaka dem till Skummeslövs kyrka med kravet att buffédörrarna skulle göras om till det de var menade för. Genom arkitekters och målares försorg blev de ombyggda och fungerar som predikstol sedan 1943. 

Koret

I koret, som är nästa avdelning i kyrkan, står dopfunten t.v. Den tillkom samtidigt som kyrkan byggdes och är kyrkans äldsta inventarie. Den är i sten och tredelad och den väger flera ton! Från början var den placerad på ett fundament just innanför ingången till kyrkorummet och delar av detta fundament syns idag i mittgången. Dopkålen är stor, eftersom hela barnet doppades ner, men från 1400-talet ändrades dopseden och nedsänkningen ersattes med begjutning tre gånger av barnets huvud. Vattnet hälls då i en särskild dopskål eller ett dopfat och placeras på ett ”lock” som numera ligger i stenskålen.

Det nuvarande altarskåpet är en kopia av ett tidigare från 1400-talet och som togs bort 1754. Originalet finns bevarat på Historiska muséet i Lund. En tavla placerades då istället ovanför altaret. 1946 ersattes dock denna av det numera befintliga altarskåpet. Altarskåpet med utsnidade figurer föreställer en s.k. ”Gregoriemässa”. Gregorius var en påve och kyrkofader i slutet av 500-talet. Motivet vill visa hur han förrättar en gudstjänst. En av gudstjänstbesökarna hade uttryckt sitt tvivel på att Jesus finns närvarande i nattvarden. Gregorius föll då på knä och bad att skulle Jesus uppenbara sig för att skingra detta tvivel. Jesus syns t. h. i bild. Vid sidorna finns de tolv apostlarna, var och en med sitt ”signum”.

I korets mittgång finns en gravsten med en inskription på latin. Översättningen till svenska lyder: ”Här vilar väpnaren Thorkil Brahes och hans första hustrus söner Peder, Jens, Axel och Thorkil, vilka dog 1416 efter Kristus. Kristus bevarar deras själar. Bed för dem.” (a.a., 2004). Thorkil Brahe ägde bl.a. Rännenäs herrgård i Skummeslövs socken. Varför dog barnen? En smittsam sjukdom?

En vackert dekorerad brudbänk från 1771 finns placerad vid korets södra vägg. Den betraktas som Hallands vackraste brudbänk. Idag fungerar den som extra sittplats för körsångare och musiker eller andra medverkande i gudstjänster av olika slag.

Absiden

Bakom altaret, mot öster finns en halvrund absid. Det var vanligt att då man började bygga denna del först då man byggde kyrkor på 1100-talet. Denna avdelning fungerade som sakristia, men blev med tiden för trång och ersattes av en större och mera ändamålsenlig.

Orgelläktaren     

Alldeles innanför dörrarna till kyrkorummet finns sakristia t.h. och ett förråd  t.v. Ovanför dessa rum är läktaren byggd. Där finns orgeln och där finns dörren till kyrktornets trappa. Orgeln är tillverkad av orgelbyggare Söderling 1845 och restaurerad 1992 av orgelbyggare Fondell. Han har f.ö. byggt den lilla kororgel som sedan 2019 står i främre delen av kyrkorummet, bredvid pianot. Orgelfasaden är intakt och finns på sin ursprungliga plats. 

Skummeslövs musikdagar

Skummeslövs församling har sedan flera år kunnat erbjuda ett rikt musikliv i form av körsång och konserter av olika slag och detta genom kyrkans ambitiösa och kunniga kyrkomusikers försorg och arbete. Sedan 2015 har församlingen genomfört en musikfestival under den första veckan i juli. Det var dåvarande organisten och körledaren Gustav Natt och Dag som var initiativtagare till denna musikvecka som har kommit att heta Skummeslövs Musikdagar. Fokus ligger på den klassiska musiken och varje år har haft ett givet tema. 2020 års musikdagar fick ställas in p.g.a. Corona, men 2021 återkommer de i digital form och med närvarande publik om så är möjligt. Årets musikdagar kommer att äga rum 4-11 juli. Temat är ”Vår tid på jorden”.

Text: Gunnel Runesson

Källa: Bror Jansson, Skummeslövs kyrka, Halmstad (2004)

Foto på kyrkans exteriör: Levi Johansson