Vad hade den sydhalländska fotbollen varit utan Tommy och Sten-Ole? Troligen lite tråkigare. Troligen lite mindre populär. Det var coolt och ärofyllt att bli uttagen i Veckans LT-lag och när Walldia eller Ysby spelade så fanns det inte något viktigare i världen som hände just då, än just deras matcher. Jag fick själv förmånen att jobba med dessa båda fantastiska lokalreportrar och de skolade in mig i den sydhalländska idrottsmyllan. HK Drott och Halmstads BK tog SM-guld i handboll och fotboll. Rögle kvalificerade sig för elitserien i hockey. För Tommy och Sten-Ole var det ointressant för läsarna. De ansåg, med rätta, att Skogaby BK:s derby mot Veinge IF var betydligt viktigare. Jag tror banne mig att herrarna Olsen och Paulison skapat en hype kring fotbollen i Laholms kommun, som ingen annan förmått, och som lever än idag. För de lite yngre läsarna så fanns det också en titel i kommunen som var finare än någon annan i världen att vinna och det var LT-cupen. Min bror har vunnit den och även min far. När jag själv säger att jag i alla fall tog mig till allsvenskan och elitettan som tränare så säger de lite nedvärderande; “jaja. Vi har vunnit LT-cupen”. Farsan vann cupen 1973 och 1982 med Walldia och mot Våxtorp respektive Råstorp. Brorsan vann den någon gång runt millenieskiftet. Tommy och Sten-Ole instiftade inte LT-cupen, eftersom den är äldre än så. Däremot odlade de fram ett enormt intresse kring den och efter en final fanns det flera sidor i LT om matchen.

Tommy Paulison till vänster, tillsammans med Sten-Ole Olsen

“Skogaby BK:s derby mot Veinge IF var betydligt viktigare”

Jag vet att även Björn Hellberg ska skrivas in som en magnifik lokalreporter på LT, men han skrev före min tid och jag minns inte något från hans LT-tid, ej heller Jan-Eje Lyrefält. Jag minns däremot Sten-Oles sätt att ta sig an lokaljournalistiken, och den var fantastisk. Alla, över 40 år, minns väl hans lista kring allt möjligt och ett tag testade Olsen korvarna runt kommunens fotbollsplaner. Han kom fram till att korven i Kornhult var den absolut bästa. Naturligtvis hamnade den på Olsens lista. Även jag hamnade där en gång, och det var för att jag utsågs som planens gentleman av domarklubben i Laholm säsongen 1994. När domare Peter Johnsson skulle dela ut priset på premiären, året efter så blev jag så klart utvisad och det skapade ju rubriker i LT. “Planens gentleman utvisad – först hyllad och sedan utvisad”, stod det att läsa i måndagens LT. Figuren man fick var en ganska rejäl lerfigur och numera fungerar den som ett pris i min egen tävling som jag har bland vänner. Just nu innehas den av vänner till mig och det sägs att de, av någon anledning, vill bli av med figuren, så jag får snart anordna en ny tävling. Hur som helst så hamnade jag på Olsens lista, tillsammans med korvarna i Kornhult.

Under Tommys och Sten-Oles tid på LT så skapades också veckans LT-lag. På sportredaktionen i Laholm utsåg man elva spelare varje vecka och det var en ära att få vara med där. De som varit med flest gånger blev i slutet av säsongen bjuden på en fest och en av gångerna var jag med. Festligheterna hölls i Svenshult, där lantbrukarenSvend Nielsen en gång satte orten på kartan i och med upprättandet av en pub mitt ute på landsbygden. Jag tror att LT var föregångare till så väl galor som Veckans lag. Jag fick förmånen att arbeta tillsammans med Paulison och Olsen någon gång mellan 1995 och millenieskiftet och som jag minns det så var Olsen en, vid tillfället, inbiten golfare. Jag och Olsen skapade den väldigt åtråvärda LT-golfen. I stort sett alla golfare i kommunen var med och det spelades först som ett gruppspel och sedan som ett slutspel. Ett av slutspelen minns jag väldigt väl och det utspelade sig i Ronneby. Alla deltagare inkvarterades på Ronneby brunn och sedan spelades det golf och på kvällen pratades det golf och förmodligen en hel del annat också.

Tommy Paulison är nog den människa i kommunen som sett flest antal lokalfotbollsmatcher någonsin. Jag skulle tippa på att han såg tre matcher i veckan under minst 40 års tid. Om man tänker att varje fotbollssäsong startar runt vecka 7 och har uppehåll i juli och slutar i oktober så torde en fotbollssäsong vara ungefär 30 veckor. Om man också tänker att Paulison sett två till tre matcher i veckan så har han troligen sett uppemot 4-5000 lokalfotbollsmatcher. Jag minns hur upphetsad han kunde bli över att ha sett Göran Johansson i Våxtorp nicka in en hörna i 92:a matchminuten eller att Tudde gjort en fint på Hallaberg som ingen någonsin gjort, och som mittback dessutom. Tommy Paulison är onekligen den journalist som mest brunnit för sitt jobb som lokalreporter. Jag är glad att jag fått förmånen att jobba med en sådan person. Tommy var nog också den person som brann mest för fotbollens LT-cup och gjorde cupen till den största titel av alla att vinna.

Olsen och Paulison var en institution och maktfaktor i Laholms kommuns idrottsliv under många decennier, och man trodde inte att någon skulle kunna axla deras mantel. Då dök Johan Jönsson och Lars-Åke Englund upp. Lars-Åke från Göinge och Plogen från Lilla Tjärby. Plogen axlar fortfarande Olsens och Paulisons mantel, medan Englund härjar runt i göingebygden och skriver för Norra Skåne, som för övrigt är en annan fantastisk lokaltidning. Länge leve de små tidningarna. De små tidningarna och dess journalister skapar en pluralistisk medievärld där Ysby BK och pensionärernas boule-tävlingar får plats. Sådant hittar man inte på Instagram, Facebook eller Tiktok.

Missa inte utställningen om lokalfotbollen som startar den 30:e juni i Rådhuset