Utan Lagan och dess rika tillgång till lax så hade inte Laholm funnits. Det råder ingen tvivel om att Hallands sydligaste å både har varit och fortfarande är mycket betydelsefull. Hur förvaltar vi då det vi har? Hur vill vi ha det? Vad kan vi påverka?
Under sensommaren hade jag ett möte med Kent Nyman och Torbjörn Ringkvist från föreningen Lagans vänner. De engagerar sig för att Lagan som varit en av Europas mest artrika älvar ska restaureras och så småningom bli Sveriges femte nationalälv. De delade med sig av information och tankar som jag delar vidare här.
Vision Lagan som nationalälv
Lagan är 24 mil lång och var en gång en av Europas absolut bästa laxälvar och ”motorvägen” även för havsöring och ål upp till småländska höglandets vattensystem.
Lagan var den älv som före kraftverksutbyggnaden stod för den största mängden fångad lax i Sverige. Utöver lax så fångades stora mängder ål, harr och havsöring. Flodpärlmusslan som idag är utrotningshotad fanns i mängder och ekosystemet med rikt insekts- och djurliv var i balans.
Sverige har förbundit sig att följa EU:s vattendirektiv om biologisk mångfald, men EU-kommissionen är kritisk till de svenska vattenmiljölagarna.
Budskapet från Lagans vänner är: Gör Lagan till en oreglerad nationalälv! Något som vi stolt kan visa upp och göra Sverige till en förebild. Det är ekonomiskt lönsamt att skapa en nationalälv i södra Sverige.
Sveriges nationalälvar är de fyra älvar i Norrland som inte har byggts ut med vattenkraft: Vindelälven, Kalixälven, Torneälven och Piteälven.
Lagan har idag visserligen en laxodling med kompensationsutsättning av laxsmolt men nedanför Laholms kraftverk är det totalt vandringsstopp för fisken. Utsättningen kan aldrig ersätta miltals av oreglerad älvs naturupplevelse och fiskreproduktion, det vill säga det som en gång gjorde Lagan till en av Europas absolut mest vildlaxproducerande älvar.
Ekonomiska vinster
Före exploateringen fångades 25-60 ton Atlantlax per år i Lagan. Baserat på vad Mörrumsfisket enligt utredning (Hiltunen & Virtanen) genererar ekonomiskt för kommunen, så skulle motsvarande 25 ton vild spöfångad laxfisk skapa ett samhällsvärde årligen om ca 125 milj kr för kommunerna runt Lagan. Det lilla samhället Mörrum har folkfest vid fiskepremiären. Ca 15 000 hotellnätter är knutna till fisketurism varav 45% till utlandsgäster. Kommunens skatteintäkt uppskattas till 50 milj kr årligen av det som fisketurismen genererar. En oreglerad älv är bra för turism. En annan jämförelse är sportfisket i Skottland som årligen omsätter 1,6 mrd kronor.
Naturvinster
Lagans och andra stora älvars ekologi är inte enbart en fråga för en enskild kommun, enskilda kraftbolag eller ens för Sverige. Den är större än så. När vi stryper all möjlighet för viltlevande lax och för den rödlistade ålen att vandra upp på sina stora transportleder till småländska höglandet, samtidigt som vi utrotat harren och flodpärlmusslan som i miljontal har filtrerat vattnet, så är det inte bara ekonomiskt förkastligt, det blir då också en fråga som berör hela EU.
Att insektsliv och vattenliv kan återställas och repa sig snabbt har Ätrans hjälte Ingemar Alenäs visat då Hertingforsens kraftverksdamm revs och där resultatet till och med blev över förväntan.
Är vi intresserade av det i Lahom? Kanske, kanske inte. Vi vet ju vad vi har och idag är det känsligt att diskutera energifrågor. Hur viktig är vattenkraften? Är den så effektiv att den inte går att ersätta? Hur viktiga är naturvärdena? Är det ändå inte värt att hålla flera tankar igång samtidigt?
Lagans vänner vill visa på möjligheten att relativt enkelt och kostnadseffektivt återställa enorma naturvärden.
Om vi inte vill eller vågar ta ställning nu, kanske vi kan börja med att tänka tanken…
Publicerad i Magasin Laholm vinter 2022
