Hur hanterar du gasen? Är det dags att lätta på gaspådraget?

När jag som stress- och avspänningspedagog hör uttrycket hållbart företagande är det som ljuv musik för mina öron. Hur tänker jag då? Jo, mår jag som arbetsgivare, företagare, chef eller anställd väl och har en förståelse för hur min egen kropp och knopp fungerar ökar jag chanserna för en hållbar livsstil vilket i sin tur ger positiva effekter både för mig som person och för min arbetsplats. Det är hållbart företagande för mig.

Att öka förståelsen för hur vårt eget stressystem fungerar bidrar till att vi blir mer medvetna och lättare kan hantera balansen mellan stress och återhämtning. Vi lär oss att lyssna på kroppens varningssignaler och att prioritera återhämtning. Att en person klarar av att hålla många bollar i luften under lång tid behöver inte betyda att den är mer stresstålig än någon annan, det kanske bara tar längre tid för den att påverkas av stressen.

Förebyggande

Det finns ofta stöd att få när någon insjuknat i stressrelaterade sjukdomar. Det förebyggande arbetet är tyvärr inte lika utvecklat och prioriterat i Sverige. Jag är dock glad att vi så smått börjat prata mer och mer om vinster med proaktivt arbete. 

Skandias rapport som presenterades i november 2019 där man efterlyste förebyggande hälsoarbete visade även att kostnaderna för sjukskrivningarna landade på hisnande 64 miljarder för 2018. Varannan sjukskrivning beror numera på psykisk ohälsa. Jag är övertygad om att min egen långa sjukskrivning när jag själv drabbades av utmattningssyndrom hade kunnat vara kortare eller till och med förhindrats om jag själv, min omgivning, vård och arbetsgivare hade haft mer kunskap eller tagit långvarigt stressande på allvar. Det finns så mycket att göra för att dra i handbromsen innan det är för sent. Det förebyggande arbetet på arbetsplatser ökar chanserna till av vi spar pengar både för invid, företag och samhället i stort men ännu viktigare att vi kan förhindra mänskligt lidande. Att bli sjuk av långvarig stress är allvarligt och inget som ska viftas bort.

Stressystemet gör oss redo för hot

Stress är i sig inte farligt, tvärtom. Vi är alla utrustade med ett stressystem, den så kallade HPA-axeln (en förkortning av de engelska orden för hypotalamus, hypofysen och binjurebarken). Vårt stressystem har utvecklats under 3 miljoner år och vi människor har haft samma typ av hjärna i 40.000 år. Den här fantastiska stressresponsen har evolutionen utrustat oss människor och djur med för att vi på bästa sätt ska överleva hot. När vi uppfattar ett hot larmas vårt sympatiska nervsystem blixtsnabbt. Binjurarna sänder ut stresshormoner i blodet. Vår puls höjs och vi får mer energi till våra muskler. Vårt minne och koncentrationen blir mer skärpt. Vi tål mer smärta och blodet koagulerar snabbare, bara för att nämna några saker. De organ och funktioner som ej behövs är på sparlåga som t.ex matsmältning och könsdrift. Vi är helt enkelt på topp, skärpta och redo.

Våra förfäders hot var ofta korta, intensiva och snabbt övergående. Kanske var det mat för dagen, inte uteslutas ur gruppen eller att fly eller kämpa mot den beryktade sabeltandade tigern. När hotet var över blev det en naturlig återhämtning när de kröp tillbaka in i grottan och sov. 

Idag har vi snarare en mängd olika och långvariga små stressorer. Det kan vara en oro över att inte räcka till på jobbet. Det innebär att vårt stressystem ständigt puttrar på, dag som natt, utan återhämtning. 

Vi har samma hjärna då som nu och evolutionen har inte förberett oss för de här stressorerna. Vi människor är skapta för att till största delen leva i välbehag med korta stresspåslag.

Hjärnan

Vad händer om stress-axeln får puttra på för länge? Ny avbildningsteknik av hjärnan har visat att området kring pannloben förtunnas av för mycket stresshormon, kortisol. Forskare har även på djurförsök sett att vid långvarig stress minskar och drar hjärnans nervceller sig tillbaka. Pannloben är viktig för koncentration, memorera kort information som t.ex kod eller inköpslista, organisera och planera. En annan del i hjärnan växer istället av för mycket kortisol, den delen av hjärnan som är vårt eget alarmsystem och sätter igång vid hot, stress och oro, nämligen amygdala. Den här obalansen är inte bra. Förändringarna i hjärnan visar tydligt alvaret av att av inte ha balans mellan stress och återhämtning. Det som är så bra med vår HPA-axel kan i det långa loppet ge motsatt effekt. Om vi jämför t.ex med en skallskada eller större stroke går den här typen av hjärnskada oftast att återhämta sig från. Nya nervceller bildas i hjärnan även om det tar lång tid och många känner en överkänslighet hela livet. 

Det gäller att lätta på gaspådraget i tid.

Har du någon i din närhet eller känner du själv att din stress påverkar dig negativt?

1. Ta varningssignaler som t ex glömska, yrsel, extrem oro, huvudvärk, ryggont, sömnsvårigheter, oförklarlig magont, hjärtklappning, insulinrubbningar, energilöshet, plötsliga sinnesförändring som gråt och ilska m m på allvar. Ju tidigare desto bättre. Uteslut andra sjukdomstillstånd genom att besöka din läkare. På hjärnfonden.se finns bra sammanställning av varningssignaler.

2. Hur är din andning? När vi stressar påverkas vår andning, vi andas intensivare och snabbare och då syresätter vi oss själva sämre. Gör andningsövningar för att kontrollera och träna upp din andning. Tips på en enkel andningsövning: Andas in genom näsa och räkna till tre – håll och räkna till ett – andas ut genom näsa eller mun och räkna till fyra. Upprepa det här några gånger. 

3. Känner du dig splittrad och frånvarande? Inte helt ovanligt när vi stressat länge utan återhämtning. Då är det bra att träna medveten närvaro (mindfulness), då ökar vi chanserna till att känna efter hur det känns, acceptera det vi ej kan förändra och inte låta oro och stressande tankar få oss att ryckas med. Vi tar helt enkelt kontakt med vår kropp igen. Studier och forskning har visat att denna typ av träning ger effekt både i förebyggande syfte och när vi blivit sjuka av stress. Tips: Mindfulnessappen (gratis funktioner när du söker på meditationer). 

4. När vi stressar är vår grundspänning hög. Går vi runt un-der längre tid med onödigt hög spänning i kroppen kan det leda  till smärta och att vi slösar på vår energi. Det bästa sättet att sänka sin höga grundspänning är att göra muskulär avslappning. Tips på avslappning finns med Lars-Eric Uneståhl, på YouTube. 

5. Avslappningsmassage är mjuk massage som sätter igång kroppens eget lugn och ro-hormon, oxytocin. Har du svårt att varva ner kan det var värt prova avslappningsmassage. Tips: Boka en tid för avslappningsmassage. 

6. Känns det svårt sätta fingret på var du ska börja? Känner du dig som privatperson vilsen hur du ska hantera det här själv och behöver coachas i detta eller är i behöv av samtalsstöd. Ta hjälp av t ex en stress och avspänningspedagog. Ser du som arbetsgivare att ni på arbetsplatsen inte har förståelse, medvetenhet eller redskap för hur ni kan arbeta med dessa bitar i ert hälsoarbete – ta hjälp av konsulter med spetskompetens inom stresshantering som kan anpassa er arbetsplats behov och skräddarsy en kickoffkurs.

Vad säger arbetsmiljölagen?

ARBETSMILJÖLAGEN har både regler och verktyg samt är tydliga med att arbetsgivaren ska vara observant och uppmärksamma tidiga tecken på ohälsosam stress för att kunna förebygga och sätta in åtgärder i tid. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete som beskrivs i fyra steg.

1. undersök arbetsmiljön 

2. bedöm riskerna

3. åtgärda riskerna, skriv en handlingsplan 

4. kontrollera att åtgärderna fungerat

Regler finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS2002:1). Arbetsmiljöverkets information om stress hittar ni på https://www.av.se/stress/

Källa: Arbetsmiljölagen och vägledning till föreskrifter organisatorisk och social arbetsmiljö från Arbetsmiljöverket.

Anna Backe

Anna Backe är stress- & avspänningspedagog med eget företag, AME Hälsa & Stresshantering. Anna har lång egen erfarenhet av utmattningssyndrom innan hon startade företaget. Nu arbetar hon med att sprida det viktiga budskapet om de stora vinsterna för arbetsgivare att arbeta  förebyggande med stresshantering. www.amestresshantering.se

Illustration: Tinna Ahlander

Publicerad i Vårt Näringsliv Laholm 2020.