Handla lokalt är en vanlig uppmaning vi får för att påminnas om nyttan av att gynna de lokala handlarna. Men hur är det egentligen när det gäller vår inställning till att handla lokalt företag emellan, så kallad business to business. Och hur mycket tänker kommunen på att välja de lokala alternativen i sina upphandlingar? Vi sökte upp ett par företagare och den nye kommunchefen för att få svar på frågan.

Att handla lokalt behöver inte enbart handla om att gynna det som är nära, det kan även vara en fördel att slippa ”gå över ån efter vatten”, det vill säga: den tjänst, kompetens eller vara vi söker kan finnas närmre än vi tror.

Katrine Isrenn och Carl-Johan Herbertsson Isrenn på Isrenn arkitekter som bland annat ritat Södra Hallands Krafts kontor i Vallberga och entréhuset till Hökafältet, kan konstatera att de lokala projekten för deras del är ganska få.

– Det är bra att vi har konkurrens och inte använder samma hela tiden, inte minst i vår kreativa bransch, säger Katrine men påpekar att det samtidigt finns fördelar av att använda de som har den lokala kunskapen och som har större möjlighet att vara på plats och följa bygget. Det blir ofta ett bra resultat:

– Är det ett projekt långt iväg är det svårare att vara med hela vägen, säger hon.

Carl-Johan instämmer och tillägger andra fördelar med projekt i sitt eget närområde:

– Man är mån om sin egen hemort och det blir ett annat engagemang, säger han och fortsätter:

– Relationerna är en fördel lokalt. Även vad gäller kontakter med myndigheter och politiker.

Här ger han beröm till Laholms kommuns modell med ”Lotsen” där företagare och tjänstemän sätter sig tillsammans och lyfter frågor för projekt i ett tidigt skede.

När det gäller frågan om kommunens förutsättning att välja företag i sin närhet ser Katrine och Carl-Johan mindre upphandlingar som den möjliga vägen att gå, samt mindre uppdrag som går att direktupphandla. Carl-Johan är samtidigt tydlig i sin syn på LOU, lagen om offentlig upphandling:

– LOU är ingen bra sak. Sverige hade mått bättre om vi inte hade haft LOU. Jag tror inte det främjar priset och inte kvaliteten heller, säger han.

Om LOU ses som ett hinder vad gäller affärer med kommunen, vad kan istället göras för att underlätta mer affärskontakter mellan företagen i Laholms kommun?

Det finns inget enkelt svar på den frågan menar Katrine och Carl-Johan:

– Förr hade vi våra telefonkataloger, men det funkar inte längre. Men kanske fler mötesplatser, som exempelvis Offensiva Laholm, som ger förutsättningar för nätverkandet och kännedomen om varandra, säger Carl-Johan.

Artur Potocki, Wekudata, är verksam i en bransch där han upplever ett starkt stöd för den lokala närheten:

– Laholmsföretag är väldigt trogna. Vi har väldigt många lokala företag som anlitar oss, konstaterar han. Han upplever att de lokala företagen gärna vill ha med lokala företag att göra och han menar att hans eget företag tänker och agerar likadant:

– Vill jag till exempel ha en elektriker vänder jag mig till någon i Laholm.

Den stora konkurrensfördelen Wekudata har när det gäller att sälja sina tjänster är deras närhet till kunden:

– När vi startade för 25 år sedan använde sig företagen av de stora leverantörerna som ofta var baserade i Stockholm. När det krånglade fick företagen svaret ”Vi kan vara där om två veckor”. Jag kunde vara där på 20 minuter.

Artur Potocki anser alltså att företagen är bra på att tänka lokalt, men han tycker att kommunen har en hemläxa att göra: 

– För några år sedan kändes det som att Laholms kommun försökte handla lokalt, men de har tyvärr blivit sämre, säger han. Han ser exempel på tjänster som gått till stora företag utanför kommunens gränser trots att mindre lokala företag kunnat erbjuda samma tjänst till ett liknande pris.

Att handla av lokala företag innebär en positiv spiral som kommunen behöver ta i beaktande, menar han:

– Tänk om kommunen som stor upphandlare skulle kunna handla ännu mer lokalt. Det ger jobb, det ger skattepengar. Går företagen bra, går kommunen bra, säger han och fortsätter:

– Politiker behöver visa sin viljeyttring här.

Den viljeyttringen, anser han, skulle vara att uppmana sina tjänstemän att eftersträva möjligheten för lokala mindre företag att kunna vara med och lämna anbud. Något de kan göra genom att göra mindre upphandlingar, istället för stora och allt för omfattande som de små inte kan vara med på.

– Om viljan finns, finns det lösningar, säger han.

Att handla över gränser, det vill säga frihandel, är ju något näringslivet generellt sätt gillar. Varför uppmana till lokal handel i det här sammanhanget?

– Allt kan inte handlas lokalt, men jag menar att stora kommuner redan har en stor dragningskraft och därför behöver vi som är en liten kommun hålla ihop mer. 

Publicerad i Vårt Näringsliv Laholm 2019.