Det säger Christian och Louise, Charlies House.

Strategiska beslut? Nej, de sysslar inte med sånt. Får de en idé så säger de: 

”Nej, men vi testar väl det här då…”. Den metoden verkar ha fungerat rätt bra ändå.

Att förstå deras företagande blir lättare om man känner till deras personlighet och bakgrund, det hänger ihop. Så håll i er, här kommer lite bakgrundshistoria.

Louise Billengren

Hon kommer från en företagarfamilj, är född och uppvuxen i Jönköping, med tre storebröder och en tvillingsyster. Gymnasiet  gick hon på Grännaskolans riksinternat. Efter studenten -94, tyckte mamma att Louise skulle ta ett sabbatsår och ge sig ut i världen. Det blev Turkiet. Varför just Turkiet? Det var det landet hon varit på semester i senast. Tja, varför inte?

Efter ett år hade även mamma och syster blivit sugna på Turkiet så när Louise var hemma i Jönköping på besök packades en Cheva Van och flyttlasset gick till Alanya där det väntade en lägenhet, men vägen dit var minst sagt tuff. De hade tänkt åka genom Balkan mitt under brinnande krig – Hur farligt kan det vara? – men de blev stoppade vid gränsen. Istället fick turen gå via Rumänien och Bulgarien. En omväg, på vägar som var extremt dåliga. I Rumänien blev de hotade med kniv och i Bulgarien sköt de efter dem. Eftersom Louise redan lärt sig en del turkiska så stannade de på ett lastbilsstopp med turkiska chaufförer. En snäll chaufför förbarmade sig över de tre kvinnorna och sa ”vi lotsar er”. Det visade sig att alla lastbilschaufförer körde omkring med hagelbössor för att kunna försvara sig. När de väl kom in i Turkiet var det så mycket snö att de fick ta kustvägen, en omväg på ett par dagar. Väl framme så var det lugnt och skönt.

Under de fem år hon bodde där försörjde hon sig som karaokevärdinna, bartender, servitris, inkastare, utkastare, mattförsäljare. Hon sålde också läderjackor, guld och turistbesök. Louise blev vuxen i Turkiet. 

Louise stannade där längst, syster hade redan flyttat vidare till Skottland. När Louise var färdig med Turkiet gick också hennes flytt till Skottland för att arbeta som internutbildare på IBM. På kvällstid pluggade hon först pedagogik och sen webbdesign. Tre år blev det där. Vid det här laget hade hennes bröder startat en fabrik för byggelement i Texas. När Louise var färdig med Skottland blev det därför en resa till Texas. Planen var att vara där i tre veckor.

Christian Johansson

Han är född och uppvuxen i Aneby. Gick ekonomisk linje på gymnasiet i Tranås, gjorde lumpen som kock i Karlsborg och läste sen industriell ekonomi i Skövde. Efter utbildningen flyttade han till Jönköping och började arbeta som aktiemäklare. När finans–marknaden blev stökig så sökte han ett kanonjobb på Handelsbankens huvudkontor i Stockholm, trots att han fick jobbet så tackade han nej, för i samma veva hade han lärt känna några bröder som bestämt sig för att förvalta deras farfars företagsarv. Eftersom det var en spännande unik byggprodukt med lysande framtidsutsikter och en order på ca 400 hus till Panama, så hoppade han på. Hans kunskap kunde komplettera deras. Detta innebar en flytt till Texas där han både blev produktionschef och delägare i företaget. Christian jagade riskkapital och hittade John Paul DeJoria, multimiljardären och filantropen. Efter lyckade diskussioner i hans hus, Malibus kanske största och lyxigaste hus, satsade han kapital. Han såg en möjlighet att använda byggmodulerna till att bygga flyktingbostäder. Det blev fart på företaget som drog in cash och hade 20-25 anställda. Sen kom brödernas syster på besök. 

Texas

Det var alltså där i Texas som Christian och Louise möttes och blev ett par. När Louises tre veckor hade gått åkte hon till Sverige bara för att vända tillbaka direkt. Christian hämtade henne på flygplatsen och därifrån åkte de direkt till Ikea och köpte bohaget till deras första gemensamma lägenhet. Det var en 2:a med pool och gym alldeles utanför, inom ett community i Corpus Christie.

– Åh vad kul vi hade i Texas, säger Louise när vi pratar om den här tiden.

– Ja det var rasande kul, lägger Christian till, vi gjorde så mycket utflykter och tog verkligen vara på tiden. 

Att klimatet var skönt, de var nykära och hade bra ekonomi gjorde väl sitt till. Sen den tiden har de varit ett par och de stortrivs ihop. De är väldigt olika personligheter men otroligt samspelta. 

Jönköping

Så småningom bar det ändå hem till Jönköping igen. Även i Sverige byggde företaget en del hus och dessa blev Christians ansvar. Louise arbetade som utbildare på John Bauer, där hon förberedde långtidsarbetslösa att komma ut på arbetsmarknaden. En kockutbildning hann hon också med och ett arbete som kock på en restaurang. 

När de bodde i Jönköping fick de sitt första barn och det var inget snack om saken, de skulle dela lika på föräldraledigheten. När det var Christians tur att vara hemma var det höst och mörkt. Precis som nu gillade han att surfa på nätet och kolla annonser på Blocket och vad hittade han då om inte ett café till salu – i Båstad. Eftersom familjen alltid haft sommarhus i Skummeslövsstrand så kände han väl till Båstad. Och han hade en mycket romantisk bild av att driva ett café… Det orädda paret tyckte det var värt att kolla upp. 

– Det verkar kul så det testar vi…

Efter att ha gått en starta-eget-kurs via Nyföretagarcentrum och fått lån genom Almi så blev de med café. Flyttlasset, med spädbarn och allt, gick till Båstad.

Coffee and The Bakery

I mellandagarna 2006 tog de över Coffee and The Bakery, på Köpmansgatan i Båstad.

Louise som hade lärt sig att baka under sin utbildning fick stor nytta av sina kunskaper. Dessutom hade de stor glädje av Sybille som jobbat där tidigare och ville fortsätta. Sibylle var duktig på att baka med surdeg och lärde upp Louise. 

Caféet gick bra och blev en populär samlinsplats i Båstad.

– Vi är bra på service och att få alla att känna sig sedda och välkomna, säger Louise.

När Båstad kommun valde att sälja fastigheten blev det problem. De kunde inte ha kvar caféet och de kunde inte sälja det. Vad skulle de göra då? Vid det här laget känner vi till Christians intresse för Blocket och visst hittar han ett annat företag till salu, ett skorpbageri.

Tack vare en av stammisarna på caféet, Anders Jensen, fick de nys om en tom bageri-lokal. Tvåbarnsfamiljen flyttade till Laholm och Charlies House flyttade in i Slottets gamla bagerilokal i Gamleby. Och där är de kvar. Det är dit, till deras ”fabriksbod”, som du kan gå för att köpa deras skorpor och teer. 

Charlies House, Therapie och Fredagskassen

Charlies House är inte företagsnamnet, men det varumärke som de säljer skorpor under. De är Sveriges största skorpbageri som bakar hantverksmässigt. Kunderna är butiker, både stora och små. De säljer det mesta under eget varumärke men bakar också under private label, till exempel Tehuset Javas sortiment. När de ville utvidga konceptet tog de över en verksamhet som sålde te, Therapie. Teet blandas till och säljs i fina burkar som Christian designar. Han gillar att sitta vid datorn och skapa mönster.

– Vi är ett serviceföretag och ett present-företag som bakar bröd en gång i veckan, säger Louise.

Det tredje varumärket de har är just Fredagskassen. Den kom till när de kände att det behöver hända något nytt. Varje fredag bakas det bröd i bageriet. En fredagskasse består av tre olika bröd, sorterna varieras från fredag till fredag. När bröden är klara och packade i påsar (fortfarande varma) lastar Christian bilen full och levererar fredagskassen till dess beställare, direkt vid dörren. Idag levererar de i Laholm, Veinge och Mellbystrand. Man kan prenumerera på fredagskassen och få bröd varje eller varannan vecka eller så kan man beställa nån gång då och då. Det är en lyx att få nybakt bröd, osötade, hantverksmässigt bakat, med surdeg, långsamt jästa, utan en massa tillsatser, levererat direkt hem till dörren. Det är många som prenumererar på fredagskassen men tveka inte att beställa en prenumeration!

Louise hälsar: Ät BRA bröd!

Christian och Louise jobbar för att leva – inte tvärtom

Hur ser framtiden ut? De resonerar:

– Visst kan vi växla upp om vi vill, men då tar vi på oss mer ansvar i form av investeringar, lån och personal. Vi ser var det finns behov, men vi är inte intresserade just nu. Vi prioriterar att göra roliga saker tillsammans med barnen. Samma resultat med högre omsättning är inget att sträva efter. Frågan är snarare: Hur liten kan verksamheten bli och att vi ändå kan försörja oss?

Det är lite ovanligt resonemang men det ligger mycket i det. Christian och Louise har bestämt sig för att jobba för att leva – inte tvärtom.

Det är en strategi att välja den väg de har gjort också. Så länge man är flitig, har kunskap och sunt förnuft så kan man driva ett företag utan traditionella strategier. Och att de har lyckats, det råder det väl inga tvivel om. 

Publicerad i Vårt Näringsliv Laholm 2019.