Medveten närvaro

Det är en lugn och trygg atmosfär på AME Hälsa och Stresshantering. Utrymmet är litet och intimt, med stora fönster som släpper in dagsljuset bakom tunna gardiner. Sobra nyanser av grått samsas med vitt och svart, i en stilren och enkel kombination. På det lilla bordet står en vas vita tulpaner bredvid levande ljus och på väggarna hänger intyg och visdomsord. Det är vackert och avskalat.

Det är väldigt intressant att höra Ann Backe, kvinnan bakom företaget, berätta. Meditation och mindfulness har nog aldrig upplevts så konkret och handfast som i samtalet med henne. Hon lägger stor vikt vid det evidensbaserade när det kommer till själslig hälsa. Kanske är det för att hon har en bakgrund som lärare som fakta och konkreta bevis blir en viktig stöttepelare? Det finns många som håller på med annat och kallar det meditation, men som är mindre evidensbaserat. Hon berättar om Jon Kabat-Zinn, forskare och professor på University of Massachusetts, som grundade MBSR (mindfulness-based stress reduction). “Det är nog tack vare honom som mindfulness vetenskapliga rummet och att det finns så mycket forskning om mindfulness”. 

Många psykologer och sjukgymnaster mfl. utbildar sig inom steg 1 och 2 i MBSR. För att få gå dem måste man först gått en baskurs i mindfulness. Efter steg 1 är man instruktör, vilket Anna är. Anna är stolt över väldigt mycket i Sverige, men inte hur vi hanterar psykisk hälsa – eller snarare bristen på förebyggande hälsoarbete. Det finns mycket kvar att göra och hon betonar att vi behöver få in mindfulness i friskvård, vård, skola och på arbetsplatser mer.

Saknade verktyg när utbrändheten kom

Anna själv kom in på mindfulness som ett verktyg efter hennes utbrändhet. Hon var montessorilärare och fritidspedagog, men saknade stöd med förståelse och handfasta verktyg när när utbrändheten kom. Alla var snälla, men ingen visste hur man kunde hjälpa. Idag är hon stress & avspänningspedagog, mindfulnessinstruktör samt studerar till KBT-terapeut. Inne i Laholm driver hon AME Hälsa och Stresshantering. “Mindfulness är mer som ett sätt att vara, än som ett verktyg att ta fram. Det är ett förhållningssätt till känslor, tankar och olika kroppsförnimmelser.” Hon berättar att hon inte slutat oroa sig för framtiden, men att hon hantera stress och oro utifrån nuet, och fastnar inte i grubblerier om framtid eller dåtid på samma sätt som förr.

Proaktivt hälsoarbete

Lyckligtvis kan man som privatperson ta del av hennes coaching och kurser i mindfulness, men främst riktar hon sig mot företag och skolor med förebyggande stresshantering. Hon påtalar hur viktigt mindfulness är för skolungdomars hälsa. Hon berättar att stress inte är farligt och hur viktigt återhämtning och vila är för hälsan. Tillsammans med Johanna Loreby, som hon även har kurser ihop med, har de varit ute hos årskurs nio och gjort ett pilotprojekt med en kurs där eleverna b.la fick testa mindfulness och meditation. De båda brinner för proaktivt hälsoarbete. Eleverna, de var skeptiska och skrattade till en början, men efter ett par gånger blev det knäpptyst. Anna och Johanna fick jättebra respons i utvärderingen, och eleverna kunde konstatera att det hade varit väldigt bra för dem. 

Vad gäller företagen kan en liten ekonomisk insats kan ge stora förändringar i en verksamhet. I en studie från Handelshögskolan från 2015 kunde man se att chefer blir bättre ledare när de är mer närvarande. De och de anställda blir mer fokuserade och effektiva. Men tiden man behöver lägga då, tiden? Faktum är att med enbart 30–45 minuters övning i mindfulness i fem veckor kan man se påtagliga resultat. “Alla företag borde vilja ha detta, det är billig friskvård. Förebyggande arbete är dessutom mer kostnadseffektivt i slutändan.” 

“Alla företag borde vilja ha detta, det är billig friskvård. Förebyggande arbete är dessutom mer kostnadseffektivt i slutändan.”

Ann Backe

Hjälper hjärnans återhämtning

Träning ger som bekant färdighet, och om vi tränar mycket på att exempelvis oroa oss kommer vi bli supergrymma på det. Av personlig erfarenhet vet jag att det inte är en förmåga att stoltsera med, utan något jag hellre hade varit utan. Anna menar att det först genom att vi blir medvetna om något som vi kan börja förändra det. Hon berättar att amygdalan i hjärnan (där vi har vårt stress- och hotsystem) förstoras vid långvarig stress, medan frontalloben och hippocampus minskar. Det i sin tur gör att man får svårt att till exempel komma ihåg saker och få problem med koncentrationen m.m. Läskigt som tusan att det sätter sig så konkret i kroppen. Det positiva är att det är något man kan träna rätt igen. Det har visat sig i studier att fysisk träning och mindfulness ger påtagligt positiva effekter för hjärnan att återhämta sig.

I ett av meditationens moment sitter vi stilla och känner in underlaget och uppmanas känna andningen. Det gillar jag, väldigt mycket. Tankarna pausar lite och det taktila får ta plats. Hur känns golvytan under ens fötter, hur känns armstöden mot ens fingrar? Hur ofta tar man sig egentligen tid att undersöka det? Ens fingertoppar, som så ofta går som lärkvingar över datorns tangentbord eller mobilens skärm. Hur ofta tar vi oss tid att verkligen känna vad de känner?

Tips! Mindfulness är enkelt att utföra, krävs ingen utrustning. Det kluriga är att få in en rutin och disciplin i träningen.

”Nyfiket, inte dömande”

All forskning visar att det är regelbundenheten man behöver komma åt, och att det tar några gånger innan man märker någon skillnad. “Man ska inte gå på mindfulness och tro att man efter sju veckor kommer ut med en ny hjärna.”, säger Anna. Attans, jag hade inte haft något emot det. Men det är något coolt som händer när jag gått bara tre veckor hos Anna. Acceptans och ett lugn. Det är tydligen som hon säger, att det inte finns någon avstängningsknapp på de jobbiga tankarna. Men ju mer jag ägnar mig åt meditationen, ju tydligare blir det att jag är okej med det. Jag blir mer harmonisk och de där jobbiga tankarna – de finns där fortfarande men är inte alls lika jobbiga längre.

Genom att träna upp sin medvetenhet, ta kontakt med kroppen och dämpa sin tendens att värdera till höger och vänster, blir det som en positiv biverkning att tankarna inte stör på samma sätt. Hon uppmuntrar mig att inta en nyfiken hållning till min oro. Att försöka backa ett steg och titta på oron vid sidan av. Inte ignorera den, utan snarare studera den. Ta ett djupt andetag och konstatera; “Det är mycket oro i kroppen idag. Var i kroppen sätter den sig någonstans idag? Vet jag vad den beror på?”. Sedan tar jag ännu ett djupt andetag och riktar uppmärksamheten någon annanstans.

Den där nyfikna hållningen är inget man intar i en handvändning. Det krävs såklart tid och träning. Men oj, vad det är värt det! Efter bara några veckors regelbunden meditation med Anna märker jag att jag helt plötsligt inte blir lika överväldigad av min oro. Jag kommer på mig själv att kunna ta ett steg åt sidan och konstatera att oron är här. Bara genom det där mentala steget åt sedan ger jag mig själv lite extra andningsutrymme, lite ro att inte genast ryckas med.

“Folk kan vara rädda för ‘hokus pokus’, men det är evidensbaserat.”

Ann Backe



Inlindad i bommull

Det är en avsevärt lättare kropp som lämnar rummet på AME Hälsa och Stresshantering. Den känns luftigare och mer loj, som efter några timmar på spa eller en riktigt schysst bakisdag när tankarna är inlindade i bomull och kroppen kravlöst bara får vara. Jag noterar fåglarna som kvittrar i buskarna bredvid, och hur sköna mina skor känns om fötterna där jag går över asfalten. Saker som lätt går mig förbi en vanlig dag, när det ena målet avlöser det andra. Jag känner mig riktigt lockad av tanken att ta mig tid att lyssna in min andning. Det har inte känts lönt att lägga tid på att pejla av andningen innan, för den är ju där oavsett. Nu vill jag ta mig tid att lyssna in den, att känna in den. Just för att den tappert och magnifikt är där – oavsett.