Wallens slott i Våxtorp

Wallens slott ligger vackert på en holme vid Storsjön strax utanför Våxtorps tätort. Trots sitt ståtliga namn är sjön inte särskilt stor. Slottet var tidigare, under sin befästningstid, skilt från land genom en våtgrav. Slottets anor går tillbaka till medeltiden, redan på 1300-talet byggdes det som en befäst ”sätesgård” av den skånske och, på den tiden, danske, riddaren Peder Laxmand och egendomen fanns i Laxmandsätten fram till 1502 då den drogs in till den Danska kronan. Begreppet sätesgård är väl mest att likna vid senare tiders säteri, en herrgård med omfattande arealer jord- och skogsbruk men också befäst för att stå emot fientliga attacker. 

Tidig historia

Byggnationen och placeringen visar på att det under tiden från 1300-talet fram till fredligare tider, efter 1680, var ständiga gränskonflikter mellan Sverige och Danmark. Wallen plundrades eller brändes vid flera tillfällen och i dessa trakter opererade dåtidens gerillaförband, Snapphanar, som stödde eller deltog i danskarnas kamp mot ”de svenske”. Men efter ”Skånska kriget” 1675-1679 och freden i Lund 1679, när ett krigstrött och försvagat Danmark hade tappat sin krigsvilja, blev Halland svenskt och har förblivit så. Under många år i dansk ägo, var Wallen och omgivningarna runt Våxtorp intressant för danskarna även av ett annat skäl. Trakten var rik på myrmalm som behövdes för dansk framställning av järn till vapen och verktyg och det hade stor betydelse för den lokala ekonomin och handeln. När Wallen blev svenskt och myrmalmen inte behövdes eftersom Sverige hade andra och bättre malmtillgångar, drabbades området av stora ekonomiska förluster.

Wallens betydelse och avrustning

Wallen hade en betydande och mäktig roll för hela Våxtorpstrakten, med produktion av livsmedel, foder och skog och påverkade människors liv under flera generationer. 1870, omfattade Wallen 20 000 tunnland men stora delar var ljungbeväxta sandhedar. Jordbruket vid huvudgården omfattade 250 tunnland odlingsbar mark. Det fanns då ca 250 arrendebönder och torpare. 1882 började dåvarande ägare, Theodor Carlheim Gyllensköld att sälja ut arrendegårdarna och detta pågick även sedan sonen Bengt ärvt gården och fram till 1920-talet, då endast Axelwold, som hade ett stort och odlingsbart markinnehav, kvarstod som arrendegård. Det var svårt att få lönsamhet i arrenden och hemman och man behövde kapital för förbättringar och till den egna driften och investeringar på Wallen och Axelwold. I början av 1900-talet sålde man också en stor del av Wallens skogsinnehav till Kronan, Kungliga Domänverket. Skogen omfattade då 1 700 hektar. En stor del av skogen ägs fortfarande av Sveaskog som sköter och förvaltar innehavet för staten, men en del har sålts av och till exempel finns idag skidanläggningen Vallåsen på den tidigare ”Wallenskogen”.

     

Lite ägarhistorik

Släkten Laxmand, en dansk uradelssläkt var de som uppförde slottet och la under sig de stora arealerna. Den siste i släkten Laxmand att äga Wallen var Poul Peder Laxman, som ärvde slottet 1488 tillsammans med sina fyra systrar. Han löste ut dessa och blev ensam ägare, till inte bara Wallen utan han hade skaffat sig många gods och gårdar som la grunden till hans politiska maktställning i Danmark. Han var Rikshovmästare och därmed Danske kungens närmaste man. Hans framfart och ställning och viljan att stärka kungens makt gav honom många fiender, bland annat ärkebiskopen som anklagade honom för högförräderi. Han skulle ställas inför rätta men mördades 1502 varvid släkten Laxmands roll i Wallen upphör. Istället tog ärkebiskopen över hans gods och skänkte dessa till domkyrkan. En del av pengarna var med och la grunden till Lunds universitet.

Året efter köptes egendomen i Våxtorp av det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige men det intogs och ”härjades” av svenskarna under ledning av Åke Hansson Tott, en av Danmarks verkliga gissel under den här tiden. Men danskarna återtog både Laholm och Wallen och Krummedige återuppbyggde Wallen någon gång mellan åren 1508-1518 då han satt som länsman i Laholm och hade befäst Wallen med murar, vallar och gravar. Efter hans död ärvde dottern Wallen 1530, och även Månstorp och Ellinge slott i Skåne och flera gods i Norge och Danmark. Hon gifte sig med Eske Bille och fram till 1631 var det i ätten Billes ägo genom arv, tills Henrik Gyldenstierne, landsdomare i Skåne, blev den siste danske ägaren. 

1654, då Halland blev svenskt, köptes hela egendomen av den svenske landsdomaren Magnus Durell. Freden omslöt Wallen fram till Skånska kriget 1676-1679, då det invaderades av danska armen och under de elva dagar de uppehöll sig runt Wallen förstörde de det mesta och brände ner en del av Wallen och omkringliggande byggnader. Wallen ägdes nu av Durells änka, Birgitta von Krakau, som lär vara den som förde ”binget” och stickningskunskapen till Våxtorp och Sverige. Deras dotter, Magna Birgitta Durell, ärvde Wallen och gifte sig med Erik Johan Meck. Wallen gick sedan i arv till barn i släkten i flera led och 1766 blev en av ättlingarna, Otto Wilhelm Burensköld, ägare. Han ska enligt berättelsen ha varit närmast ett original men efter en omfattande brand år 1800, gjorde han en genomgripande återuppbyggnad till det utseende som vi ser idag. Även omgivningarna fick en ordentlig upprustning. Otto lyckades avlida efter ett vådaskott 1825 och sonen Fale Henrik och dottern Leonore ärvde egendomarna. Två år senare tog Fale sitt liv på grund av olycklig kärlek och Leonore blev ensam ägare. Leonore gifte sig med Adolf Carlheim-Gyllensköld och egendomen kom att delas i fyra arvslotter när deras fyra barn skulle ärva, 1909. Sonen Bengt fick ta över Wallens huvudgård som inkluderade säteriet medan exempelvis Maria (g. Bachman) fick överta Axelwold. 

Modern tid

Wallen hade alltså genomgått en enorm förändring från dess storhetstid, då i stort sett alla boende i Våxtorpsområdet, tillhörde eller på annat sätt var beroende av Wallen och dess ägare. Arrenden var utskiftade och skogen såld och den sista stora gården, Axelwold blev utskiftad vid den senaste delningen. 1932 blev det konkurs för Wallens huvudgård som då omfattade 310 hektar mark och ägaren, Bengt Carlheim-Gyllensköld fick flytta till sin systerson på Axelwold. Egendomen ropades in av Halmstad Sparbank som största långivare och efter några år, 1939, delades egendomen. Wallens slott med enbart sin närmaste omgivning skildes från säteriet. Charles W MacKelvey och hans maka Karin Ebba Sofie Kofoed-Fernström blev de första ägarna till den numera avskalade men fortfarande stolta och vackra borgen och området som blev byggnadsminnesförklarat 1978. 1993 köptes Wallens slott av Meja och Thomas Löfgren som förvaltat och rustat upp borgen och dess omgivningar ytterligare och fortfarande bor på slottet. Den är alltså privatbostad men det är fullt möjligt att ta sig dit och få en fin överblick över byggnader och omgivningarna och läsa mer om Wallen på en informationsskylt. Det avstyckade säteriet köptes av A. Edvard Olsson som skänkte det till sin dotter Margit Gisle. 1957 ärvde sonen, Jörgen Bendz egendomen och han var den som gav Laholms golfklubb möjlighet att först arrendera mark för en golfbana och sedan köpa marken. 1978 kunde klubbens 18-hålsbana på Wallens historiska mark invigas och senare har man kunnat köpa till ytterligare mark för en ny 9-hålsbana.               

Vallens säteri idag

1996 köpte Sven och Kerstin Hallenheim säteriet och har under årens lopp genomfört nästan otroliga förändringar. Det gamla magasinet på säteriet har blivit en stor och populär festlokal, med plats för bröllop, middagar, konferenser och andra typer av tillställningar och festligheter. Svinstallen har blivit ett väldigt trevlig lanthotell där det finns 46 bäddar och för bara något år sedan byggdes en mycket populär BMX-bana inomhus, som är Sveriges första. Tyvärr gick Sven bort våren 2021, 89 år gammal, men trots sin ålder har han varit aktivt delaktig i alla projekt på säteriet, även BMX-banan. Anläggningen drivs vidare av familjen.

• 

• 

• 

• 

Wallens slott och säteriets historia är full av, händelser, människor, krig, bränder, och många trevliga anekdoter som ni kan läsa om i Roy Karlssons bok ”Wallen”, utgiven 2013.

Denna text är hämtad från boken Wallen och Slottsguiden.se